Får utsätts för livmoderoperationer på Göteborgs universitet

Ett stenkast ifrån Linnéplatsen i Göteborg hålls just nu får på ett tak. Totalt 50 får, alla tackor, och 1500 råttor kommer under de närmaste åren att få sina livmödrar bortopererade eller skadade med hjälp av skalpell eller syra. Efteråt kommer de att genomgå transplantationer.

Syftet med försöken är att utveckla nya behandlingsmetoder för infertilitet hos kvinnor. Forskarna vill testa inplantat för att i framtiden kanske kunna ersätta skadad vävnad i den mänskliga livmodern, samt transplantera en livmoder som har mindre risk att stötas bort av patientens kropp.

Några av de får som ingår i djurförsöket, högst upp i huset med en rasthage utomhus på taket. Bild: Länsstyrelsen

Forskargruppen, som sysslar med bioteknik, har tidigare gjort liknande studier på både råttor, grisar och får. I den senaste studien transplanterades 12 får och endast hälften av dem fick en bra läkning. Forskarna hoppas på bättre utslag den här gången.

Skador görs på djurens livmödrar för att efterlikna de problem med livmodern människor kan ha. Antingen skrapas de fram med en skalpell, eller så spolas livmodern med 70 % etanol och 20 % trikloättiksyra.

" Detta ämne orsakar allvarliga hudbrännskador och ögonskador, är mycket giftigt för vattenlevande organismer och har långvariga toxiska effekter."
- European Chemicals Agency om ättiksyran

Skadorna på livmodern försöker forskarna sedan reparera genom transplantation av vävnad. Hos en del djur kommer i stället hela livmodern plockas ut och ersättas med en ny konstgjord sådan som forskarna skapat i laboratorium.

Operationstiden är lång och medför därför extra mycket risker, som blodtrycksfall och vätskeförlust. När djuren har genomgått en transplantation tvingas de genomgå ytterligare en titthålsoperation några veckor senare. Efter ingrepp i buken sätts råttornas sår igen med häftstift. Forskarna medger att det finns en del risker med att häftstiften ramlar av. Om stiften lossnar kommer djuren häftas ihop igen, och om de fortsätter att falla av avlivas råttan.

Djuren i experimentet ges hormonbehandling för att deras brunstcykel ska kunna övervakas. För fåren innebär det att de tvingas ha en svamp indränkt i progesteron applicerad i vaginan. Svampen får de bära i 14 dagar. Av detta förväntas tackorna få samma biverkningar som människor skulle få: humörsvängningar, trötthet, viktökning och huvudvärk.

På universitetet hålls 6 tackor tillsammans på ett utrymme om 25 kvadratmeter. De har tillgång till en rasthage utomhus på taket om vädret inte är för varmt, kallt eller blött. Rasthagen verkar således inte ha tillgång till skydd, och det är lätt att anta att det är många dagar i Göteborg då vädret är sådant att fåren inte kan gå ut.

En råtta hålls på anläggningen i maximalt 13 månader. De tackor som överlever de första tre månaderna efter transplantation, ”ges tillstånd” att stanna kvar på taket i två år för att deras fertilitet ska kunna utvärderas. Vi har kunnat se från journalanteckningar att får redan hunnit avlivas i försöket.

Det finns växande kritik mot djurförsök från läkare och forskare, som har insett bristerna med att använda djurförsök för att behandla mänskliga sjukdomar.  Anatomi, organstruktur och funktion, ämnesomsättning, genetisk uppbyggnad, beteende och livslängd är ofta mycket olika. Då blir det svårt att dra tillförlitliga slutsatser som är relevanta för människor. Moderna, djurfria forskningsmetoder – som studier av mänskliga cell- och vävnadsodlingar, datormodeller och vetenskapliga undersökningar med frivilliga människor - är ofta billigare, snabbare och mer pålitliga än experiment på djur. Men framför allt är de etiska.


Källor:
Ansökan om etiskt godkännande av djurförsök: Dnr. 5.8.18 -12197
Wikipedia om ättiksyra