De bortglömda försöksdjuren
Djurförsök, som ursprungligen kallades "vivisektion", uppfanns och populariserades under den viktorianska eran. Det var modern vetenskap vid en tidpunkt då många forskare inte insåg att djur kan känna komplexa känslor. Tyvärr uthärdar djur plågsamma försök och lider i hemlighet i laboratorier än i dag. Detta trots att det finns många alternativ till försöken på djur och vi vet att andra djur kan uppleva smärta på samma sätt som människan. Utöver det finns det otaliga skäl att förbjuda djurförsök.
Smygtagna filmer och bilder avslöjar konsekvent våra värsta rädslor för vad som sker bakom stängda dörrar. Animalkind kommer att avslöja vad djuren utsätts för och se till att allmänheten får kännedom.
MILJONTALS FÖRSÖKSDJUR LIDER OCH DÖR
Enligt den senaste siffran (2015) som existerar så användes uppskattningsvis 192 miljoner djur i djurförsök världen över. Det är svårt att veta exakt hur många djur som används i försök över hela världen då det finns olika definitioner av vad som räknas som ett försök och statistiken från flera länder är opålitlig.
I Sverige används två definitioner för djurförsök, den svenska definitionen och EU:s definition. I Sverige är det den svenska definitionen som gäller, vilket till exempel avgör vilka försök som ska godkännas av djurförsöksetisk nämnd för att få utföras. Den svenska definitionen av djurförsök är bredare och i den ingår även fiskar som används i provfiske. Om man räknar bort dessa så som EU gör används i Sverige mellan 250 000 och 350 000 djur årligen i djurförsök.
DJURFÖRSÖK MEDFÖR ENORMT LIDANDE
Djurförsök innebär att någon tar sig rätten att experimentera på andra djur, många gånger på ett tortyrliknande tillvägagångssätt. Det kan röra sig om att djur förgiftas, får elchocker, skendränks, bränns, orsakas hjärnskador, blir lemlästade, infekteras med sjukdomar, förblindas eller andra smärtsamma och invasiva procedurer.
Många experiment orsakar också allvarlig stress och lidande för djur, såsom långvarig social isolering, långvarig fasthållning av hela kroppen, smärtsamma elektriska stötar, undanhållning av mat och vatten och separation av ungar från sina mödrar.
DE DJURFÖRSÖKSETISKA NÄMNDERNA
Enligt den svenska djurskyddslagen är det tillåtet att utnyttja djur i djurförsök och att utsätta dem för ett lidande om försöket har godkänts av en så kallad djurförsöksetisk nämnd. Detta krav infördes 1979 och det finns sex regionala nämnder i Sverige. Nämnderna består av personer som själva utför djurförsök eller arbetar med försöksdjur, jurister och representanter för allmänheten och djurskyddsorganisationer. Det är upp till de djurförsöksetiska nämnderna att väga försökets nytta mot djurens lidande och därmed avgöra om ett djurförsök är onödigt eller för plågsamt för att genomföras. Om det finns alternativ till djurförsöket ska nämnden avslå försöket, men det är något som väldigt sällan sker. Syftet med nämnderna är att diskutera etik kopplat till djurförsök, men den diskussionen glöms ofta bort och istället diskuteras mer tekniska och veterinärmedicinska frågor.
VAR UTFÖRS DJURFÖRSÖKEN?
90% av de djur som ingår i djurförsök i Sverige används på universitet, högskolor och inom landsting. Utöver det utförs djurförsök även på privata företag inom läkemedels- och bioteknikindustrin, till exempel på AstraZeneca. Det finns hundratals försöksdjursanläggningar i Sverige och de flesta djurförsöken utförs i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund.
VILKA DJUR ANVÄNDS I DJURFÖRSÖK?
De vanligaste försöksdjuren är möss, råttor och fiskar. Anledningen till att så många möss används i djurförsök är för att de genmodifieras och på sätt skapas olika djurmodeller till forskarna. Det används även apor, hundar, marsvin, grisar, kaniner, illrar, katter och andra djur. De flesta djur som används i djurförsök måste vara destinationsuppfödda, det vill säga uppfödda för ändamålet och det finns anläggningar som fungerar som djurfabriker där djur föds fram för att användas i djurförsök.
ONATURLIG LIVSMILJÖ FÖR DJUREN
Möss och råttor, som tillhör de vanligaste försöksdjuren, lever oftast i genomskinliga plastburar i hyllsystem på ställningar. Det rör sig om tusentals djur på extremt liten yta. Detta innebär en stor stress hos djuren vilket ofta resulterar i slagsmål och skador hos djuren. Det finns extremt lite miljöberikning för djuren, om ens någon i många fall. Den onaturliga miljön där djuren inte kan få utlopp för flera av sina naturliga beteenden leder till stress och ökad dödlighet hos djuren
ÖVERPRODUKTION AV DJUR SKAPAR ONÖDIGT LIDANDE OCH DÖD
I stort sett alla djur som används i djurförsök dör eller dödas i samband med försöket. Det finns vissa djur som återanvänds i flera försök, oftast apor och hundar. Även vilda djur som används i beteendeförsök överlever försöken.
Det finns också väldigt många djur som lever under de undermåliga förhållandena på laboratorierna och aldrig används i försök men ändå dödas. Dessa kallas många gånger för överskottsdjur. Enligt Jordbruksverket dödades 144 781 möss och 3 234 råttor som under 2017 föddes upp, utan att någonsin ha ingått i några försök. Den främsta anledningen till detta är för att forskarna vill att det ska finnas tillgång på djur med rätt genuppsättning när de önskar. Denna överproduktion av djur innebär ett stort lidande och onödig död för dessa djur. Många råttor och möss föds även med ”fel” gener och dödas direkt efter att de fötts.
DJURFRIA FORSKNINGMETODER
Animalkind anser att djurförsök bör ersättas av moderna, djurfria metoder. Dels på grund av det är moraliskt fel att plåga och utnyttja djur, dels för att det redan idag finns många alternativ. Dessutom anser många forskare att djurfria metoder är mer tillförlitliga. Vi stödjer forskning och utveckling som är etisk, pålitlig och som inte innebär att djur utnyttjas. I dagsläget finns det många sådana, bland annat in vitro-tekniker, humana cell- och vävnadskulturer, mänskliga kliniska studier, 3D-printade modeller, mänskliga organ på chip, mikrodosering, matematiska och datorbaserade databaser och modeller och mycket annat.