Stoppa djurförsöken på apor
Primater är våra närmaste levande släktingar och för de som föds upp för djurförsöksindustrin innebär det att det är just deras "unika mänskliga" egenskaper som i slutändan kostar dem deras frihet och deras liv. Astrid Fagræus Laboratorium vid Karolinska Institutet i Stockholm är det enda laboratoriet i Norden som fortfarande använder apor i djurförsök.
Animalkind har granskat aphållningen på Karolinska Institutet där krabbmakaker och rhesusapor används i plågsamma djurförsök. Tyvärr vill de inte låta oss besöka aporna och ta bilder för att visa hur aporna har det, så vi har använt bilder från andra laboratorier.
Icke-mänskliga primater är självmedvetna. Precis som vi har de en enorm förmåga att lida både fysiskt och psykiskt. När de används i forskning kan dessa otroliga djur nekas det mesta av ett "normalt" liv - de kommer att importeras från uppfödningsanläggningar i Asien. De kommer inte att behandlas som individer, utan som "försöksmodeller" - och kommer mest troligt att utnyttjas i många olika experiment innan de slutligen dödas och får sina organ "Skördade" som Karolinska Institutet uttrycker det. Även om det är välkänt att icke-mänskliga primater är känsliga och intelligenta varelser så behandlas djurförsöksledarna dem som om de vore laboratorieutrustning.
VAD ÄR AFL?
Astrid Fagræus Laboratorum (AFL) i Stockholm är det enda laboratorium i Norden som håller apor som används i djurförsök. AFL tillhörde tidigare Smittskyddsinstitutet (SMI), men är nu en del av Karolinska Institutet. Det nuvarande djurhuset invigdes 2003 och kritiserades hårt av Jordbruksverkets primatgrupp som bland annat menade att det nya apcentret ”inte motsvarade ett modernt primatcentrum genomsyrat av omtanke för djuren”.
På AFL används två arter av makaker - rhesusmakak och krabbmakak. I det vilda lever krabbmakaker i Sydostasien och på Mauritius. Rhesusapor lever i ett område som sträcker sig från Afghanistan till Indien, södra Kina och Sydostasien. Båda arterna är närbesläktade och tillhör ett släkte av primater som kallas markattartade apor (Macaca).
Det är inte bara apor som hålls inlåsta och utnyttjas i försök på AFL utan även andra djur som grisar, marsvin, kaniner, möss och råttor hålls på anläggningen.
VARIFRÅN KOMMER APORNA?
Enligt djurskyddslagstiftningen är det inte tillåtet att använda apor som är viltfångade. Det innebär att aporna som används behöver vara uppfödda för ändamålet.
Användningen av vildfångade apor förbjöds i EU 2010, och institutioner som använder primater uppmuntras att hämta dem från anläggningar som föder upp dem och som är "självförsörjande", vilket innebär att de inte längre kompletterar sina "bestånd" med vildfångade djur.
I EU kommer cirka 30 % av aporna från "självförsörjande kolonier"; dock är 15 % fortfarande första generationen födda av vildfångade föräldrar.
Många gånger importeras apor till djurförsöken från en R.C. Hartelust, en anläggning i Nederländerna som fått väldigt mycket kritik för sin hantering av apor under årens lopp. Nederländerna är dock inte apornas ursprungsland, utan de kommer många gånger från fruktansvärda anläggningar i Kina och R.C. Hartelust fungerar som en karantänstation så att det inte blir AFL som köper aporna direkt från Kina, utan det blir tredje land.
Samma företag ansvarar även för transporterna av aporna till Sverige som sker med lastbil eller flygplan. I samband med en transport av 50 apor till Sverige i en lastbil plågades fyra av aporna till döds då burarna placerats nära ett varmluftsaggregat. Under den 17 timmar långa transporten saknades tillsyn helt och de hade inte heller fått vatten. Trots denna händelse så fortsätter AFL att använda sig av samma leverantör av apor.
HUR HÅLLS APORNA?
På anläggningen kan det hållas upp till 150 apor, men i nuläget (juli 2023) finns det omkring 60 apor. De äldsta aporna i laboratoriet föddes i Kina 2006 och anlände till AFL 2009.
På AFL hålls aporna i grupper om två till tio individer. Burarna är olika stora. Den minsta har en golvyta på två kvadratmeter och burens höjd är två meter och där hålls två apor. Aporna som hålls på AFL tränas för att komma fram för provtagning och för sövning, vilket minskar stressen. Inte alla spor gör detta frivilligt och då används bakstycket på buren för att pressa in dem och hålla dem fast. Det har hänt att apor på AFL klämts ihjäl eller fastnat i burarna och dött.
I laboratorier har dessa djur otillräckligt utrymme för att leva på ett sätt de skulle ha gjort i det vilda. Det blir en stimulansfattig miljö för aporna som ofta resulterar i bråk med andra apor som i sin tur resulterar i allvarliga skador hos aporna som blåmärken, utslagna tänder, djupa sår och avbitna fingrar och svanstippar.
VILKA DJURFÖRSÖK UTFÖRS PÅ APORNA?
För att ett djurförsök ska få utföras i Sverige behöver det godkännas av en etisk nämnd. Den nämnden består av två jurister, sex personer som utför djurförsök eller arbetar med djuren och sex representanter för allmänheten och djurskyddsorganisationer. För närvarande finns det tre försök på apor som är godkända av Stockholms djurförsöksetiska nämnd och utförs på AFL.
HJÄRNFÖRSÖK MED PET-KAMERA
Ett djurförsök som apor på Karolinska Institutet utsätts för är ett försök där man undersöker hur olika substanser och ämnen tas upp i hjärnan och man använder bildtekniken positron emission tomografi (PET). Dessa försök på apor har pågått under 40 års tid. I det nuvarande försöket får upp till 70 krabbmakaker och 30 rhesusapor användas. Försöket pågår fram till den 15 augusti 2024.
De här hjärnstudierna går till som så att aporna injiceras med ett spårämne. En venkateter sätts in i apans ben och detta är långt ifrån problemfritt. Många gånger har försöket fått avbrytas då personalen inte klarat av att sätta in venkatetern. Många av aporna har fått väldigt svårt ärrbildningar av detta, vissa så allvarliga att de avlivats. Spårämnet följs efter att det injicerats för att se hur det fördelas i hjärnan med hjälp av en PET-kamera.
En försöksdag för aporna med PET kan ta upp till tio timmar. Aporna får ingen föda inför försöket. Under de upp till tio timmarna som försöket pågår är aporna sövda, men ingen glukos eller liknande ges intravenöst under de timmarna, eftersom man inte vill att det ska påverka forskningsresultatet.
Aporna undersöks med olika avbildningstekniker för att undersöka hjärnfunktion, funktion av andra organ (lungor, hjärta, njursystemet) samt fördelning av läkemedel eller nya spårämnen i hela kroppen. Dessa försök kan pågå i upp till 15 års tid.
Apor som används i detta försök är inte infekterade och några avslutande studier av blod och organ behöver inte göras efter att försöket avslutas. Dessa apor skulle därför mycket väl kunna omplaceras och få leva vidare efter försöken (under förutsättning att Karolinska Institutet beviljar det)
VACCINFÖRSÖK
I det här försöket utnyttjas upp till 120 rhesusapor och det får pågå fram till 3 januari 2025.
Olika vaccinförsök har pågått på apor sedan 1988 och trots att det inte varit speciellt framgångsrikt fortsätter försöken. För att få släppa ett vaccin på marknaden behöver djurförsök utföras både på ett mindre däggdjur som exempelvis råttor samt på ett större djurslag som gris, hund eller apa. Just apor väljs ut då se är väldigt lika människan genetiskt och därför anses vara en lämplig modell för försöket.
Genomförandet av försöket går till så att olika vaccin mot olika infektionssjukdomar som gula febern, rabies, luftvägsinfektion med flera ges till aporna på olika sätt för att se hur reaktionen hos aporna blir och vilka eventuella biverkningar de medför. Man vill även testa dosen och se under hur lång tid det verkar och hur det på bästa sätt tas upp av kroppen.
När försöket avslutas, vanligtvis inom tre år, är det mest troliga att aporna dödas för att obduceras av forskarna som vill som de själva säger “skörda” deras organ för att analysera vävnader och se hur organen reagerat på de olika vaccinkandidaterna.
BLODTAPPNING & ORGANSKÖRDNING
Denna typ av försök har pågått sedan årtionden tillbaka och innebär att djuren ska tappas på kroppsvätskor och att organ ska tas ut för att vidareanvändas i olika typer av medicinsk forskning och framställning av läkemedel. Alla apor som inte behöver obduceras efter annat försök brukar överföras till det här försöket enbart för att kunna tappas på blod, benmärg och ryggmärgsvätska innan de i samband med organuttagning ska avlivas. Beroende av apornas tidigare hälsostatus kan det bli väldigt olika hur länge en individ kommer att användas i det här försöket, men kan för många apor komma att omfatta en stor mängd tappningar av benmärg, blod och andra kroppsvätskor. Vid tagning av ryggmärg finns viss risk för uppkomst av nervskador som kan yttra sig till exempel i cirkelgång eller hälta. Tillståndet är denna gång giltigt till och med 11 juli 2024. Det beräknas att cirka 150 apor (75 rhesusapor och 75 krabbmakaker) kommer att användas i försöket. Samtliga planeras att överföras från andra försök och därmed inte att nyinköpas.
Syftet med försöket är att tappa obehandlade apor på blod, blodplasma, serum och ryggmärgsvätska för vidare användande i diagnostiska tester, metodutveckling, immunologiska studier, odling av stamceller med mera. Beställarna kan finnas inom Karolinska Institutet, men det kan också vara externa företag inom bioteknik och medicin som vill köpa dessa kroppsvätskor och organ från aporna.
Det hävdas att primater bör användas i forskning på grund av deras likheter med oss. Men dessa likheter, inklusive deras komplexa känslomässiga och sociala beteende och höga intelligens, är just anledningen till att primater inte bör användas i experiment. I laboratorier där de är instängda i små, kala burar upplever primater fruktansvärd ensamhet, depression, rädsla och stress. Att utsätta dem för extremt psykiskt och fysiskt lidande i laboratorier är totalt oförsvarligt ur moralisk synvinkel.
Att använda primater är vetenskapligt osunt. Betydande fysiologiska skillnader mellan oss och primater har visat att primater är opålitliga modeller för oss själva eftersom deras kroppar reagerar olika på droger, infektioner och sjukdomar. Till exempel kan schimpanser bära på hiv men utvecklar aldrig AIDS. Dessutom är stress en välkänd faktor för att förändra hur alla djur metaboliserar och reagerar på kemikalier. Primater är mycket känsliga och utsatta för stress under laboratorieförhållanden. Stressfaktorn påverkar testresultaten och gör dem därmed opålitliga.
LIKHET MED OSS
“Världen av djurförsök i laboratorier är omgiven av sekretess. Sanningen är den att de flesta människor inte vet, och inte vill veta, den grymma verkligheten om vad som händer med icke-mänskliga primater i laboratorier. Inte bara är många försök på dem oetiska, många är onödiga och deras resultat kan vara missvisande.”
